Så har vi aldrig gjort..........

Att förändra gamla strukturer och företeelser - det är inte lätt.
Det märker man när man är nyinflyttad i en liten by.

Det finns strukturer och band och oskrivna lagar som man hela tiden , helt ovetande , överskrider OM man vill engagera sig i föreningslivet och bygdens utveckling.

Det är ju så här: Torestorp i mitt hjärta.......jag älskar den här platsen på jorden. Jag gillar naturen, sjöarna, jag gillar människorna....och jag vill gärna vara en del av Torestorp och engagera mig.Jag kan inte "bara" bo här..... men det kanske är det jag borde göra "bara  bo här" och  låta andra ställa och styra............

För det frestar på att engagera sig och försöka förändra och utveckla....

Det värsta jag vet är dessa två uttryck: " Så har vi aldrig gjort" och " Så har vi alltid gjort".

Och en sak kan man vara säker på - hur man än gör - så blir det fel.
Men om man inget gör - då kan ju ingen klaga........

Det är nog väldigt bekvämt......

En storstadsmänniska som älskar Torestorp....

.................hur går det ihop?
Jo, det går väldigt bra ihop.....Man får de bästa av två världar:
Bo i Torestorp och ändå kunna utnyttja storstadens utbud.

Jag tycker om att åka in till Göteborg; utbudet, shoppingen och naturligtvis; mina väninnor.
Att åka in en heldag för att gå på akvarellkurs, äta lunch med någon väninna , gå på "stora gymmet" på zumba-pass...
Gå på en kurs i konsthistoria eller teater eller bio.........Underbart!

Men när jag får åka hem - från den stora , brusande staden till lilla Torestorp så är det en härlig känsla......

......för jag älskar Torestorp för naturen, de härliga naturliga, varma människorna, enkelheten. Jag trivs jättebra på "lilla gymmet" eller "Inga-Lisa:s gym" som jag kallar det. För det är verkligen Inga-Lisas förtjänst att det finns och att det är så trivsamt och en social mötesplats!

Jag trivs väldigt bra i PRO Torestorp/Älekulla med de trevliga mötena och alla trevliga , roliga medlemmar.
Mina väninnor i Göteborg blir avundsjuka när jag berättar hur trevligt vi har. Den närheten och delaktigheten har man svårt att få i en storstad.

Jag tycker att det i Torestorp finns en kreativitet och en vilja att förändra/ bevara byn som är beundrandsvärd.

Jag är  tacksam att jag får vara en del av  det!

Solnedgång över Tolken i december.

En helt vanlig måndag

Igår hade jag en helt vanlig måndag.......
Upp klockan 6.00. Dusch och frukost, sedan med maken i bilen till Göteborg.
När maken går till sin arbetsplats går jag till Centralstationen i Göteborg för en fika innan jag tar 7:ans spårvagn till Guldheden. Klockan 10 börjar min akvarellkurs på KV Konstskola. En jätterolig kurs med en duktig lärare och trevliga intressanta deltagare. Vi målar, pratar, fikar , umgås och målar.........
När kursen är slut - spårvagn in till centrala Göteborg för en sen lunch - igår blev det en härlig räk-macka . Gott!

Lite shopping blev det också tid till. Det är lugnande för nerverna att göra slut på lite pengar......

Klockan 16.30 träffar jag maken och vi beger oss till Actic gym. Jag går på zumba.....härligt!!!
Efter en svettig , rolig timme, med hög musik och snabba danssteg  är man helt slut.

Klockan 19.40 är vi hemma igen....Vi äter en svampomelett.

En helt vanlig måndag.....så här underbar kan en helt vanlig måndag vara när man är arbetsbefriad och pensionist.
Är det inte otroligt underbart?.........När man är en glad pensionär........

Merenque-musik

Idag har jag spelat merenque-musik på gymmet i Torestorp. Jag försökte förklara vad jag gör ( försöker göra) när jag utövar zumba i Göteborg.
Musiken är vild och medryckande och skall spelas högt.

Men jag har inte alltid uppskattat merenque-musik.
Våren 2002 var vi i Dominikanska Republiken.
De första dagarna var ljuvligt avkopplande. Jag minns särskilt en kolibri som sög nektar i en vacker blomma i ett träd intill vår balkong. Magiskt!

Efter dessa ljuvliga dagar inföll påskhelgen. Och då bröt helvetet lös!
Lokalbefolkningen invaderade hotellet. Stadsbor som skulle fira påsk i strandmiljö. Barnrika familjer.
Redan första dagen på stranden blev det stökigt. Barn överallt, mammor som sprang runt och försökte hålla reda på dem. Pappor med en flaska rom i ena handen och en "bergsprängare" under andra armen och HÖG merenque-musik. De roade sig med att ha tävlingar om vem som kunde kasta råa ägg längst....under stoj och glam och merenque-musik....vojne,vojne........hela stranden såg ut som en nyss påbörjad omelett....

Hela nätterna spelades det merenqeu............Vi var helt utmattade av att aldrig få sova.........

DÅ uppskattade vi inte den musiken...........men nu några år sedan så väcker det minnen till liv........

Och man skall ju ta seden dit man kommer.
Jag förstår utlänningar som råkar hamna på en svensk campingplats en midsommarafton. Det måste vara samma känsla av förvåning och uppgivenhet över dårskapen.......och det primitiva beteendet.

Lite tråkig dag....(?)

Alla dagar är inte roliga dagar.........

Idag var det tandläkarbesök.....Hur kul är det?
Det kostade 1925:-och det gjorde oooont!
Stundtals stod jag i brygga i tandläkarstolen och andningen upphörde........
En "närda döden upplevelse".......Om man som jag INTE gillar att gå till tandläkaren......

På hemvägen var det snöoväder och väldigt halt väglag. Hur kul är det?

Men trots allt - jag har mycket att vara glad för..........Och det tänker jag ofta på.
Det är inte alla dagar det är tandläkarbesök och blötsnö.......Och det finns värre problem - jag vet!
Jag är tillräckligt gammal för att ha den insikten!

Något jag är väldigt glad över: Jag bor på landet! I Torestorp! Med utsikt över Tolken!  Härligt!

Kan man må annat än bra , när man bor så här?

Zumba........

....jag har varit på mitt livs första zumba-pass.
Igår var jag med maken på det gym i Göteborg, där han tränar 2 gånger i veckan.
Jag prövade ett zumba-pass.

Det var jätteroligt : till hög musik inspirerad av cumbia, salsa,samba och merenque skakar man på höfterna och rör fötter och kropp snabbt......Man dansar........till latinamerikansk musik......skithäftigt!
.
Det var jättejobbigt..........och naturligtvis svårt när man kommer ny in i en grupp som tränat länge och kan stegen.....

Dom flesta var unga , smala tjejer med mycket rytm i kroppen.
Själv tror jag ju att jag är i 40-årsåldern ( att mina 2 söner passerat 40-års-strecket är ju ett märkligt fenomen - men det händer ju så konstiga saker nu för tiden....)
Men , igår, efter 10 minuters zumba, förstod jag att jag nog är lite äldre än 40 och att jag nog inte har världens bästa kondition.........

Men skam den som ger sig....nästa måndag kl 17 står jag där igen, beredd för mitt andra zumba-pass...

John Lennon

I tisdags var jag på café-bio på Bio Roy i Göteborg.
Jag såg filmen "Nowhere boy".
Filmen är en biografi om poplegenden John Lennon. Den fokuserar på hans tidiga levnadsår som uppkäftig Liverpool-tonåring, hans familjerelationer och det tidiga mötet med musiken.
Filmen var stundtals riktigt rörande när den unge John ( i 17-årsåldern) försöker reda ut sitt trassliga familjeförhållanden.
Hans mamma var ung och skör när han föddes och han växte upp hos sin moster och morbror.

Mycket känslor och man behöver en näsduk..........

Intressant levnadsöde. Filmen slutar när "Beatles" har bildats och de fått kontrakt i Hamburg.......och resten av den framgångssagan känner ju det flesta till......

En bra film -lite "udda" som det filmer är som visas på Bio Roy. Inte dom där vanliga SF-filmerna....(som Åsa-Nisse och Änglagård....om ni förstår hur jag menar)

Jag rekommendera filmen....och jag rekommenderar verkligen bio Roy!! En härlig biograf!

Gå gärna in på: www.bioroy.se

Tryck 1:a - tryck 4:a och fyrkant.........

 ...snacka om fyrkantigt system.....

Jag läser i bladet att Försäkringskassan skall dra in alla sina servicekontor och säga upp cirka 1000 personer. Det är enda sättet  att spara 300 miljoner.

Så nu skall allmänheten hålla kontakt via "service-telefon" och datorer.
Man undrar ju varför det heter service-telefon???
"Tryck 1, gäller det något annat : tryck 4:a ,  om du har några frågor: ställ dem någon annanstans - vi har nämligen inga svar....".
Nä, man kan bli tokig för mindre.....

Vattenfall rev ner vår telefonledning i höstas och då försökte jag kommunicera med Telia via en sk. service-telefon. Och jag lovar er- hade jag kunnat ringa ett telefonnummer och hamnat hos en "människa" istället för en mekanisk röst - så hade vi löst problemet med 1 samtal på 3 minuter.
Nu höll vi på att trycka 1:or och 5:or + skickade email i flera veckor innan den telefonen fungerade igen.PUH!!!!!!

När det gäller Försäkringskassan tycker jag det är helt oacceptabelt - man måste kunna få personlig service - det får man ju på ett privat försäkringsbolag och det borde vara kravet på en allmän försäkring som finansieras via skattemedel!!

Ibland är jag glad att min pappa inte är i livet längre: Han som var med och startade de allmänna sjukkassorna på 1930-talet. En sjukkassa som skulle stötta vid sjukdom och som har sitt ursprung ur fackföreningsrörelsen.
Det blev sedan en allmän sjukkassa och så småningom Försäkringskassan , som man nu på senare år monterar ner bit för bit: Man får ingen sjukpenning trots att man är arbetsoförmögen, man kommer aldrig fram på telefonen till myndigheten, man får vänta i månader på sin föräldrapenning...osv,osv......
Och nu skall man inte kunna få personlig service längre.........
Stackars lilla pappa, du måste vända dig i graven.....

Men jag har en lösning:
Spika igen dörren på Försäkringskassan och låt privata försäkringsbolag ta över.
Dom vet vad service är!!!

Så tycker "arga tanten"